Varje lunch (nåja, oftast i alla fall…) så tar jag en liten bensträckare och promenerar längs med Fyrisån. Det är sååå skönt att byta jobb-miljön mot lite frisk luft! Allt som oftast fotar jag lite oseriöst med min Samsung Galaxy SII också. Som igår… några frusna löv på den frostiga bryggan jag går på. Kravlös mobil-fotografering är också kul!
Ibland är det så mycket vardag att man inte hinner med någonting annat, och så är det för tillfället för mig. Finns det inget annat att fota kan man ju alltid fota en vattenpöl utanför jobbet… 
Förutom sidensvansar, så finns det allehanda hösttecken här i Uppsala…
Löv på motorhuven…
Brinnande buskar…
Cykel i träd…
Ja, kort och gott – allt sånt man kan se under en vanlig morgonpromenad runt knuten. Cykelbilden är väl inte så vacker… men lite kul ändå!
I år har jag sett otroligt stora flockar med Sidensvansar. Oftast har de dykt upp när jag cyklar hem från jobbet – utan kamera, förstås! De har dessutom frekvent undvikit sina vanliga ställen i rönnbärsbuskarna, utan har satt sig högt upp i topparna på diverse höga träd… Bilderna på sidensvansar är rätträkneliga med andra ord…
Så den där bilden på en sidensvans med ett rönnbär i näbben mot en vacker solnedgång lyser tyvärr med sin frånvaro i år!
Visst har det varit en otroligt fin höst i år? Ja, i alla fall här i Uppsala! Faktiskt var det hela två år sedan jag upplevde hösten ute i naturen och med min kamera. Förra året var jag ju riktigt sjuk under de fina höstmånaderna och låg ju t.o.m på sjukhus. Nu njuter jag desto mer av alla färger och av den friska klara luften! Längtan efter att fota är stark, men vardagen sätter tyvärr en del hinder i vägen…
För en vecka sedan var vi ute på djurspaning. Dovhjortarna var extremt skygga och kronhjortarna visade sig tyvärr först efter mörkrets inbrott, så bilderna på dem blev väldigt mörka och brusiga. Rådjuren däremot kikade fram lite här och var i det höga gräset, medan det fortfarande var tillräckligt med ljus…
Medan jag drömde om att fånga kronhjort i motljus, så var det enda jag lyckades att fånga på bild två små söta får…
Nu är det äntligen helg igen! Vi får se om det blir någon tid för foto… jag längtar!
En lurvig liten larv ute på promenad. Dags för ett besök hos frissan, kanske?
Vilken underbar fredag jag hade igår! Kl 9.30 konstaterade jag på jobbet att det var så pass lugnt att det skulle passa väldigt bra att plocka ut några av alla de komptimmar jag har sparade. Sagt och gjort, jag tog mitt pick och pack och åkte hem istället. Himlen var klarblå och solen strålade, men trots detta bet kylan i kinderna under cykelturen hem. En riktigt vacker höstdag med hög och klar luft, med andra ord! Så jag packade min matsäck och min kameraväska och cyklade ut på en härlig fotoutflykt. Vilken frihetskänsla! Ljuvligt och underbart är underord för att beskriva hur det kändes. Jag var ute i många, många timmar och verkligen frossade i att fota och att njuta av det vackra vädret och av alla vackra höstfärger. Jag önskar att man kunde konservera vissa dagar och längre fram, när allt är grå och trist vardag, kunna plocka fram lite av den känslan man hade under den speciella dagen!
”Stillhet”. Storvad.
”Tillsammans”, Gamla Uppsala.
För att visa er hur den mystiska Ducky Luke verkligen ser ut lägger jag ut denna bildvariant också. Här finns både skuggan OCH Ducky med på bild. Tyvärr har inte Einstein hört av sig gällande den förra bilden. Det enda jag kan tänka ut är att Ducky inte är en and, utan en ande…
Bilden är roterad 180 grader… detta pga att anden själv inte kom med på bild – det var bara själva reflektionen av anden i vattnet som fastnade på bild! Jag lekte lite med långa slutartider förra helgen… då uppstod detta fenomen med den försvunna anden! Nästan lite magiskt! Har någon en förklaring till varför anden kunde simma snabbare än sin egen reflektion? Einstein, where are you?
Denna soliga och sköna höstdag avslutades med en liten biltur till Bälinge Mosse. Där såg vi Dovhjort, rådjur, räv, gäss i vackra formationer, tofsvipor, fasaner, kor och en och annan mygga… Dessutom stötte vi på de två naturfotograferna Helena och Olle Bjernulf som också var ute med bil och spanade på djur! Nedan ser ni ett av rådjuren som jag lyckades att skrämma på flykten över mossen…
Senaste kommentarer