Naturfoto = lycka!

I går hade vi ett helt underbart väder i Uppsala. Jag hade lyckan att få några timmar för mig själv tillsammans med min kamera! Jag insåg då hur sällan det är som jag numera är ute alldeles på egen hand i skogen och fotograferar.  På något sätt tar jag in naturen på ett helt annat sätt när jag är för mig själv. I går var det som sagt en njutar-dag ute i naturen. Det är lycka för mig!

Men fotoutflykten började faktiskt redan hemma i trädgården. Jag såg där det första vår-löftet, trots att vintern ännu inte kommit. Ser ni, syrenen har redan satt knopp i väntan på vårljuset igen!

 

Jag tar min cykel och ger mig av mot Råby park. Råby park är ingen park vilket man kan tro av namnet, utan det är ett mindre skogsområde. Skogen, som redan på 1600-talet fick benämningen Råby park i samband med att den planerades bli kunglig jaktmark, utnyttjas mycket som strövmark idag. Alldeles i början vid infarten till strövområdet möts jag av en skogens väktare, en åldrig stenstod som tålmodigt vakar över sitt område.

 

När jag är själv ute i naturen skärps sinnena och jag ser allt det där som man sällan upptäcker annars. Som t.ex. en pytte-pytte-liten svamp som växer uppe i mossan på en sten. En bit därfrån upptäcker jag ytterligare två små svampar som tätt omslingrade stöttar varandra. Det är nog bra att vara två när man är liten och skör.

 

Vid nästa sten upptäcker jag något helt annat. Spindlar så små att de nästan inte syns kilar på lätta ben upp och ner för de i spindelsn ögon stora och stadiga spindelstråds-stöttorna bestående av t.ex. ett tallbarr eller en uppstickare i mossan.

 

Vänder man istället blicken uppåt får man njuta av det varma höstljusets spel i lövverket.

 

Efter en riktigt härlig måbra-stund i naturen vänder jag hemmåt. Strax innan bebyggelsen tar vid gör jag ett sista stopp vid de vildväxande vallmoblommorna på fältet. En sådan syn går bara inte att motstå. För mig är naturfoto precis detta. Att kunna njuta av stunden och av sin vistelse i naturen. Att ta sig tiden att se det man i vanliga fall så lätt missar. En stund av fullkomlig avkoppling, men ändå med skärpta sinnen. Jag inser vad otroligt skönt det är att inte känna kravet att jag måste prestera något med mina bilder, utan att jag fotar bara för min egen skull. Då är verkligen naturfoto lycka!

~ av ÅsaV på 18 september 2011.

5 svar to “Naturfoto = lycka!”

  1. Härliga bilder med mycket känsla av tidig höst. Och visst ser man så oändligt mycket mer när man är ute med sin kamera än man gör annars. Det är det bästa med att fota!

  2. HH som i härliga höst—tycker jag, om årstiden vi klivit in i nu. Sköna bilder du visar, å den stenprofilen är verkligen läcker.

    Ha en fin söndag
    /Mona

  3. Jag kan verkligen känna igen mig i din beskrivning. Lycka är sannerligen rätt ord i sammanhanget. Skogens väktare gillar jag särskilt!🙂

  4. Ja det skal være sikkert og visst. Å være ute og nyte i og av naturen – er lykke🙂

    Fin fortelling og flotte bilder🙂

  5. Man vill verkligen hinna med att fånga höstens alla färgskiftningar, kameran måste med på varje promenad! Fin stenbild!:-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: